Den som reser genom Sverige ser dem överallt: missionshus, baptistkapell, pingstkyrkor och Betelkyrkor, ofta enkla träbyggnader med årtal över dörren. De är spår av en av de största folkrörelserna i svensk historia. Den här guiden berättar hur frikyrkorna växte fram, vad de ville och hur de har förändrats.
Läsare och konventiklar
Under 1700-talet var Sverige ett land med en enda tillåten kyrka. Alla var medlemmar i den lutherska statskyrkan, och religiösa sammankomster utanför kyrkans ordning var förbjudna. Konventikelplakatet från 1726 förbjöd andaktssamlingar i hemmen utan präst, med undantag för familjens egen andakt.
Trots förbudet fanns det människor som samlades för att läsa bibeln och andaktsböcker tillsammans. De kallades läsare, och de var påverkade av pietismen, en fromhetsrörelse från Tyskland som betonade personlig omvändelse och ett heligt liv. Läseriet var särskilt starkt i Norrland.
Väckelsen på 1800-talet
Under 1800-talet växte läseriet till en bred väckelserörelse. Flera faktorer bidrog: en växande läskunnighet, nya tidningar och skrifter, kontakter med England och Amerika och en känsla hos många att statskyrkan var för stel och för nära överheten.
En viktig gestalt var lekmannapredikanten Carl Olof Rosenius, som från 1840-talet gav ut tidningen Pietisten. Han ville förnya livet inom statskyrkan snarare än att lämna den. Den engelske metodistpredikanten George Scott, som verkade i Stockholm på 1830-talet, betydde också mycket för rörelsen. År 1856 bildades Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, EFS, som en organisation för väckelsen inom Svenska kyrkan. Konventikelplakatet upphävdes 1858.
De första frikyrkorna
En del av de väckta ville gå längre och bilda egna församlingar. Baptisterna var först. År 1848 döptes några personer i Frillesås i Halland, och en baptistförsamling bildades där, i Borekulla. Ledaren Fredrik Olaus Nilsson dömdes senare till landsförvisning för sin verksamhet. Baptisterna växte ändå, och Baptistsamfundet blev ett av de stora frikyrkosamfunden.
Metodismen fick också fäste i Sverige under 1800-talet, delvis genom svenskar som hade utvandrat till Amerika och kommit tillbaka. Frälsningsarmén kom till Sverige 1882 och väckte uppmärksamhet med sina gatumöten och sitt sociala arbete.
Det allmänna prästadömet, tanken att alla troende har del i kyrkans uppdrag, var en av drivkrafterna. Lekmän predikade, ledde möten och startade söndagsskolor. Läs mer i texten om det allmänna prästadömet.
Missionsförbundet och helgelseförbundet
Inom EFS uppstod en strid om nattvarden och om försoningsläran, där Paul Petter Waldenström var en ledande gestalt. Den ledde till att Svenska Missionsförbundet bildades 1878. Missionsförbundet blev med tiden det största frikyrkosamfundet i Sverige och byggde missionshus i nästan varje socken. Det bedrev också en omfattande mission, bland annat i Kongo.
Under 1880- och 1890-talen tillkom fler rörelser, ofta påverkade av den internationella helgelserörelsen. Helgelseförbundet bildades på 1880-talet, och Örebromissionen, som utgick från baptistiska kretsar, bildades 1892. Helgelserörelsens bakgrund beskrivs i texten om helgelserörelsen och i guiden om helgelse och det fyrfaldiga evangeliet.
Pingströrelsen
Pingströrelsen kom till Sverige kort efter att den hade börjat i USA i början av 1900-talet. Filadelfiaförsamlingen i Stockholm bildades 1910, och Lewi Pethrus blev dess pastor året därpå. Församlingen uteslöts 1913 ur baptisternas samfund efter en strid om nattvarden, och den blev utgångspunkten för en snabbt växande rörelse. Pingströrelsen betonade länge den lokala församlingens självständighet och var under lång tid ett nätverk av fria församlingar snarare än ett samfund.
Pingströrelsen blev med tiden den största frikyrkorörelsen i Sverige. Den har också haft en stor mission, och den har påverkat svensk kristenhet långt utanför de egna församlingarna.
Vägen till religionsfrihet
Vägen till full religionsfrihet var lång:
- 1858 upphävdes konventikelplakatet.
- 1860 blev det möjligt att lämna statskyrkan, men bara för att gå över till ett annat godkänt samfund.
- 1951 antogs religionsfrihetslagen, som trädde i kraft året därpå och gjorde det möjligt att lämna Svenska kyrkan utan att gå med i något annat samfund.
- 2000 ändrades relationen mellan Svenska kyrkan och staten, och kyrkan blev ett eget trossamfund.
Frikyrkorna och missionen
Missionen var en av frikyrkornas viktigaste uppgifter, och den var ofta det som höll ihop församlingarna även när de var oense om annat. Tusentals svenska missionärer reste ut under 1900-talet, och missionen hölls levande i församlingarna genom missionsmöten, basarer, symöten och tidningar. Många svenskar har en släkting som var missionär. Den som vill veta mer om den historien kan börja med guiden om missionens historia och texten om missionärsbrev som källa.
Frikyrkolandskapet i dag
Frikyrkolandskapet har förändrats mycket. Flera av de gamla samfunden har gått samman:
- Evangeliska Frikyrkan bildades 1997 av Örebromissionen, Helgelseförbundet och Fribaptistsamfundet.
- Equmeniakyrkan bildades 2011 av Missionskyrkan, som tidigare hette Svenska Missionsförbundet, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, och fick sitt namn 2013.
- Pingströrelsen har bildat ett gemensamt trossamfund, Pingst, för samarbete mellan församlingarna.
Många frikyrkoförsamlingar har minskat, medan andra har vuxit, ofta genom människor som har kommit till Sverige från andra länder. Det beskrivs i texten om internationella församlingar i Sverige.
Läs vidare
Samfunden har information om sin historia på sina webbplatser, och många av dem har lämnat sina arkiv till offentliga arkivinstitutioner. De regionala folkrörelsearkiven har ofta handlingar från lokala församlingar. Nationalencyklopedin har artiklar om de flesta samfund och personer som nämns här, och det finns en rik litteratur om svensk väckelsehistoria på biblioteken.
