I många kyrkor finns präster eller pastorer som har ett särskilt ansvar för gudstjänst, sakrament och undervisning. Samtidigt finns en gammal idé om att alla döpta har del i kyrkans prästerliga uppdrag. Den kallas det allmänna prästadömet, och den har betytt mycket för hur kyrkor organiserar sig och för hur missionen har bedrivits.
Rötterna i Nya testamentet
Det mest citerade stället finns i Första Petrusbrevet, där de troende kallas ett kungligt prästerskap och ett heligt folk. I Uppenbarelseboken finns liknande formuleringar. Tanken bygger på Gamla testamentets bild av Israel som ett folk av präster. I den tidiga kyrkan fanns ledare med olika uppgifter, men grundtanken var att hela församlingen bar ansvaret för att vittna om tron.
Luther och reformationen
Under medeltiden hade skillnaden mellan präster och lekfolk blivit allt större i den västerländska kyrkan. Martin Luther ifrågasatte det. I en skrift från 1520, riktad till den kristna adeln i Tyskland, hävdade han att alla döpta är andligt sett präster och att skillnaden mellan präster och lekfolk är en fråga om uppgift, inte om andlig ställning.
Luther avskaffade inte prästämbetet. Han menade att församlingen behöver personer som har fått i uppdrag att predika och förvalta sakramenten, för att allt ska ske i ordning. Men han lyfte fram att varje kristen i sitt vardagliga kall, som bonde, hantverkare eller förälder, tjänar Gud lika mycket som en präst. Den tanken fick stor betydelse för synen på arbete och vardagsliv i de protestantiska länderna.
Frikyrkorna tog idén längre
Under 1800-talets väckelserörelser blev det allmänna prästadömet en av de viktigaste idéerna. I Sverige var det vanligt att lekmän, alltså personer utan prästvigning, predikade, ledde bönemöten och startade söndagsskolor. Det var en av orsakerna till konflikterna med statskyrkan, och det är en del av bakgrunden till frikyrkornas framväxt. Mer om det finns i guiden om frikyrkor och väckelse i Sverige.
I många frikyrkor är församlingen i dag organiserad som en förening där medlemmarna fattar beslut på församlingsmöten. Pastorn är anställd av församlingen, och många uppgifter sköts av medlemmar.
Andra kyrkors syn
Det allmänna prästadömet är inte bara en protestantisk idé. Andra Vatikankonciliet i den katolska kyrkan på 1960-talet talade om de troendes gemensamma prästadöme, som skiljer sig från det vigda prästämbetet men som är lika verkligt. Även i ortodox teologi finns tanken att alla döpta har del i kyrkans liv och uppdrag. Skillnaderna mellan kyrkorna gäller framför allt hur ämbetet ska förstås, inte om alla troende har ett ansvar.
Betydelsen för missionen
Missionens historia är full av människor utan teologisk utbildning eller vigning som har burit vidare tron: handelsmän, sjömän, lärare, sjuksköterskor och migranter. Tanken på det allmänna prästadömet gav dem en teologisk grund. Många missionsorganisationer sände ut lekmän, och i flera av de snabbast växande kyrkorna i dag är det lekmän som leder församlingarna.
Det hänger nära ihop med tanken att mission är något hela kyrkan är kallad till, som beskrivs i texten om missio Dei.
Läs vidare
Luthers skrifter finns i svenska översättningar, och bibelstället i Första Petrusbrevet kan läsas i valfri bibelöversättning. Svenska kyrkans och frikyrkornas teologiska utbildningar har kurslitteratur om ämbetsfrågor som ofta finns på bibliotek.
