Fyra ord har följt med många kyrkor genom mer än ett sekel: frälsare, helgare, helare och kommande konung. Formeln kallas det fyrfaldiga evangeliet, och den sammanfattar en förkunnelse som växte fram ur 1800-talets helgelserörelse. Den här guiden förklarar vad formeln betyder, var den kommer ifrån och varför den fortfarande diskuteras. Den beskriver formeln, den tar inte ställning för eller emot den.
Bakgrunden: helgelserörelsen
Under 1800-talet växte en stark rörelse fram i England och Nordamerika som betonade helgelse, alltså tanken att en kristen inte bara blir förlåten utan också förvandlad. Rötterna fanns hos metodismens grundare John Wesley, och rörelsen tog form i amerikanska lägermöten och i det årliga konventet i Keswick i England. Den beskrivs närmare i texten om helgelserörelsen.
Inom helgelserörelsen fanns också ett växande intresse för helande genom bön och för Jesu återkomst. Det var ur den miljön det fyrfaldiga evangeliet växte fram.
A. B. Simpson
Albert Benjamin Simpson föddes 1843 på Prince Edward Island i Kanada och växte upp i en skotsk presbyteriansk familj. Han blev präst i den presbyterianska kyrkan och tjänstgjorde i Kanada och i USA, senast i New York. Där kom han i kontakt med helgelserörelsen, och han beskrev senare hur han själv hade blivit helad från en långvarig sjukdom.
År 1881 lämnade Simpson sin tjänst för att starta en fri verksamhet bland människor som stod utanför de etablerade kyrkorna i New York. Han gav ut en tidskrift, startade en utbildning för missionärer och skrev psalmer. År 1887 bildade han två sällskap, ett för fördjupat kristet liv och ett för mission. De slogs senare samman och blev ett eget samfund. Simpson dog 1919.
Simpson ville från början inte starta en ny kyrka. Hans idé var att samla kristna från olika samfund kring ett gemensamt budskap och ett gemensamt missionsarbete. Det är bakgrunden till ordet allians, som har följt med i flera kyrkors namn.
De fyra leden
Simpson sammanfattade sin förkunnelse i fyra led. Alla fyra hänger samman med personen Jesus Kristus, och det var en poäng för Simpson att formeln inte handlade om fyra läror utan om fyra sidor av vem Kristus är.
Kristus som frälsare
Det första ledet delar Simpson med hela den kristna traditionen: att människan blir försonad med Gud genom Kristus, av nåd och genom tro. För Simpson var frälsningen grunden som de andra leden byggde på.
Kristus som helgare
Det andra ledet handlar om helgelse. Simpson menade att helgelse inte främst är en mänsklig prestation utan att Kristus själv bor i den troende genom Anden och förvandlar livet. Han talade om en avgörande överlåtelse, en kris, följd av en livslång process. Det är här kopplingen till helgelserörelsen är tydligast.
Kristus som helare
Det tredje ledet handlar om helande. Simpson menade att Kristus kan hela också kroppen, och att troende kan be om helande. Han avvisade inte läkekonsten, men han betonade bönen. Ledet har varit det mest omdiskuterade, både på Simpsons tid och senare.
Kristus som kommande konung
Det fjärde ledet handlar om Jesu återkomst. Förväntan på att Kristus ska komma tillbaka var stark i 1800-talets väckelse. För Simpson var den nära kopplad till missionen: evangeliet skulle förkunnas för alla folk, och det gav missionsarbetet brådska.
Formelns spridning
Det samfund som växte ur Simpsons arbete blev med tiden ett internationellt missionssamfund, och kyrkor med rötter i det arbetet finns i dag på alla kontinenter. Många av dem är självständiga nationella kyrkor som har behållit formeln som en sammanfattning av sin tro.
Formeln har också spridits långt utanför Simpsons egen rörelse. Pingströrelsen, som växte fram i början av 1900-talet, tog upp mycket av samma tankegods. Flera pingstteologer har lagt till ett femte led, Kristus som den som döper i den helige Ande, och talar då om ett femfaldigt evangelium. Ett annat pingstsamfund, grundat i USA på 1920-talet, tog formeln i sitt namn. I Sverige märks helgelsetraditionens påverkan i flera av frikyrkorna, något som beskrivs i guiden om frikyrkor och väckelse i Sverige.
Formelns koppling till missionen var stark från början. Simpsons utbildning för missionärer blev förebild för andra, och det samfund han grundade sände ut missionärer till Afrika, Asien och Latinamerika. Det hänger ihop med den större historien som beskrivs i guiden om missionens historia.
Frågor och kritik
Det fyrfaldiga evangeliet har alltid väckt frågor, både från andra kristna och inifrån de rörelser som använder det.
- Helandet. Kritiker har varnat för att undervisning om helande kan leda till att sjuka människor känner skuld om de inte blir friska, eller att de avstår från vård. Många kyrkor som använder formeln betonar i dag tydligt att bön och sjukvård hör ihop.
- Helgelsen. Lutherska och reformerta teologer har kritiserat tanken på en avgörande helgelseerfarenhet och menat att den kan ge orimliga förväntningar. Frågan diskuteras i texten om helgelserörelsen.
- Återkomsten. Förväntan på Jesu återkomst har ibland lett till spekulationer om tidpunkter, något som många teologer, också inom rörelsen, har tagit avstånd från.
- Förenklingen. Formler är lätta att minnas men kan förenkla. Andra har sett just enkelheten som formelns styrka: den samlar mycket i få ord.
Ord att känna till
- Helgelse
- Processen eller erfarenheten genom vilken en kristen blir förvandlad till ett liv som behagar Gud.
- Överlåtelse
- Ett medvetet beslut att ge hela sitt liv åt Gud, centralt i helgelserörelsens förkunnelse.
- Keswick
- Stad i nordvästra England där ett årligt kristet konvent har hållits sedan 1875. Ordet används också om den teologi som förknippas med konventet.
- Allians
- Här ett förbund av kristna från olika samfund kring ett gemensamt mål. Ordet förekommer i namnet på flera samfund och nätverk.
- Eskatologi
- Läran om de yttersta tingen, bland annat om Jesu återkomst.
Läs vidare
Simpsons egna böcker, bland andra The Four-Fold Gospel, finns digitaliserade och kan läsas fritt i flera digitala bibliotek. Den som vill förstå bakgrunden kan läsa om helgelserörelsen och om vad mission betyder. Böcker om helgelserörelsens och pingströrelsens historia finns på de flesta större bibliotek.
