Ordet världskyrkan används ofta lite svävande. Ibland betyder det alla kristna i världen, ibland de organisationer som binder ihop kyrkor i olika länder, ibland bara att något händer långt bort. I den här guiden försöker jag reda ut begreppen och ge en överblick över hur det kristna landskapet ser ut i dag.
Kyrkofamiljerna
Det finns tusentals kristna samfund i världen, men de flesta kan föras till några stora familjer. Indelningen är grov, och många kyrkor passar inte helt in, men den ger en karta att orientera sig efter.
Den katolska kyrkan
Den romersk-katolska kyrkan är världens största kristna kyrka, med påven i Rom som överhuvud. Den finns i nästan alla länder och har en stor del av sina medlemmar i Latinamerika, Afrika och Asien. Till den katolska kyrkan hör också flera östliga kyrkor med egna traditioner som står i gemenskap med Rom.
De ortodoxa kyrkorna
De östortodoxa kyrkorna, bland annat den grekisk-ortodoxa, rysk-ortodoxa, serbisk-ortodoxa och rumänsk-ortodoxa, är självständiga kyrkor som delar tro och gudstjänsttradition. Till dem kommer de orientaliska ortodoxa kyrkorna, som den koptiska, etiopiska, eritreanska, armeniska och syrisk-ortodoxa kyrkan. De skildes från övriga kyrkor efter teologiska strider på 400-talet och har mycket gamla traditioner.
De protestantiska kyrkorna
Ur reformationen på 1500-talet växte de lutherska, reformerta och anglikanska kyrkorna fram. Senare tillkom en lång rad samfund: baptister, metodister, kongregationalister och många fler. I Sverige är Svenska kyrkan luthersk, medan frikyrkorna har rötter i flera av de andra traditionerna.
Pingströrelsen och de karismatiska kyrkorna
Pingströrelsen växte fram i början av 1900-talet och betonar Andens gåvor, som tungotal och helande. Tillsammans med de karismatiska rörelser som har uppstått inom andra kyrkor är den en av de snabbast växande delarna av kristenheten, särskilt i syd. Bakgrunden beskrivs i texten om helgelserörelsen.
De självständiga kyrkorna
I Afrika, Asien och Latinamerika finns ett mycket stort antal kyrkor som har grundats av lokala ledare utan koppling till de gamla missionsorganisationerna. I Afrika kallas de ofta afrikanska självständiga kyrkor eller afrikanskt initierade kyrkor. De är svåra att räkna men omfattar många miljoner människor.
Var de kristna lever
Den viktigaste förändringen det senaste seklet är att kristendomens tyngdpunkt har flyttat söderut. För hundra år sedan bodde de flesta kristna i Europa. I dag lever en majoritet i Afrika, Latinamerika och Asien. Det beskrivs närmare i texten om när kyrkans tyngdpunkt flyttade söderut.
De internationella nätverken
Kyrkorna samarbetar över gränserna i många slags nätverk. Några av de viktigaste:
- Kyrkornas världsråd bildades 1948 och har sitt huvudkontor i Genève. Där ingår ett stort antal ortodoxa, protestantiska och anglikanska kyrkor. Den katolska kyrkan är inte medlem men samarbetar på flera områden.
- Konfessionella världsförbund samlar kyrkor av samma tradition, till exempel Lutherska världsförbundet, Anglikanska kyrkogemenskapen och Baptisternas världsallians.
- Evangelikala nätverk som Världsevangeliska alliansen och Lausannerörelsen samlar evangelikala kyrkor och organisationer över samfundsgränserna.
- Pingströrelsens nätverk, som är lösare organiserade men håller regelbundna världskonferenser.
- Nationella kristna råd, som Sveriges kristna råd, samlar kyrkorna i ett land.
Utöver dessa finns ett stort antal internationella gemenskaper av mindre samfund med gemensamma rötter, ofta bildade ur de gamla missionsorganisationernas arbete. De samlar självständiga kyrkor i olika länder som delar historia och teologi.
Kyrka och migration
Människor har alltid tagit med sig sin tro när de flyttat. I dag bidrar migrationen till att kyrkokartan förändras snabbt. I Europa har det vuxit fram ett stort antal församlingar med rötter i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika. I Sverige finns församlingar som firar gudstjänst på ett stort antal språk, något som beskrivs i texten om internationella församlingar i Sverige.
Migrationen påverkar också de kyrkor som människor lämnar. I flera länder i Mellanöstern har de kristna minoriteterna minskat kraftigt under de senaste decennierna, när många har flytt krig och förföljelse.
Religionsfrihet och förföljelse
Religionsfriheten är skyddad i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i flera internationella konventioner. I praktiken ser situationen mycket olika ut i olika länder. Kristna, liksom andra religiösa minoriteter, utsätts i flera länder för diskriminering, våld eller lagar som begränsar deras möjligheter att utöva sin tro.
Flera organisationer sammanställer rapporter om religionsfrihet. Pew Research Center mäter regelbundet statliga och sociala restriktioner mot religion i världens länder. FN:s särskilda rapportör för religions- och övertygelsefrihet rapporterar om enskilda länder. Kristna organisationer publicerar egna listor över länder där kristna utsätts för förföljelse. Det är klokt att läsa flera källor och se hur de definierar och mäter, eftersom resultaten kan skilja sig åt.
Att läsa statistik om religion
Statistik om religion är ovanligt svår. Några saker att tänka på:
- Vem räknas? Döpta, medlemmar, gudstjänstbesökare eller de som själva uppger en religion i en enkät? Siffrorna kan skilja sig mycket.
- Vem räknar? Samfund har ibland intresse av att visa höga siffror, och regeringar ibland av att visa låga.
- Hur gamla är uppgifterna? Många uppgifter bygger på folkräkningar som görs sällan.
- Hur hanteras dubbelräkning? Människor kan tillhöra flera samfund eller räknas både som medlemmar i en kyrka och som delaktiga i en annan.
Pew Research Center och Center for the Study of Global Christianity vid Gordon-Conwell Theological Seminary redovisar sina metoder öppet, och det är en bra vana att läsa metodbeskrivningen innan man använder siffrorna. I Sverige publicerar Myndigheten för stöd till trossamfund uppgifter om de trossamfund som får statsbidrag.
Läs vidare
För historien bakom dagens situation, läs guiden om missionens historia. Kyrkornas världsråd, Sveriges kristna råd och de konfessionella världsförbunden har information om sina medlemskyrkor på sina webbplatser. Nationalencyklopedin har översiktsartiklar om de flesta kyrkofamiljerna.
