En söndag i en svensk stad kan man ofta välja mellan gudstjänster på ett tiotal språk. I källarlokaler, i lånade kyrksalar och i före detta butikslokaler samlas församlingar med rötter i Eritrea, Syrien, Iran, Colombia, Nigeria, Korea eller Filippinerna. De internationella församlingarna är en av de största förändringarna i svenskt kyrkoliv under de senaste decennierna, men de syns sällan i medierna.
Hur de har vuxit fram
Det har funnits kyrkor för människor från andra länder i Sverige länge. Den tyska församlingen i Stockholm och den finska verksamheten inom Svenska kyrkan är gamla exempel. Men den stora förändringen kom med invandringen från slutet av 1900-talet och framåt. Människor som flydde eller flyttade till Sverige tog med sig sin tro och sina traditioner, och de sökte gemenskap med andra som talade samma språk.
Några av dem anslöt sig till svenska församlingar. Andra startade egna. Många av de nya församlingarna hör till traditioner som var små i Sverige tidigare, till exempel orientaliska kyrkor från Mellanöstern och Afrikas horn, eller pingstkyrkor och karismatiska kyrkor från Afrika och Latinamerika.
Några vanliga former
- Egna samfund. Till exempel de syrisk-ortodoxa, koptiska, eritreansk-ortodoxa och assyriska kyrkorna, som ofta har egna kyrkobyggnader och präster.
- Språkgrupper i svenska samfund. Många svenska frikyrkor och Svenska kyrkan har grupper eller församlingar som firar gudstjänst på andra språk.
- Fristående församlingar. Församlingar som har startats av en grupp eller en pastor och som ibland samarbetar med ett svenskt samfund, ibland inte.
- Delade lokaler. Det är vanligt att en internationell församling hyr eller lånar en kyrka av en svensk församling och firar gudstjänst på söndagseftermiddagen.
Utmaningar och möjligheter
Internationella församlingar möter ofta samma frågor. Ekonomin är ofta ansträngd och lokalerna trånga. Pastorerna arbetar inte sällan ideellt vid sidan av andra jobb. Den andra generationen, barnen som har vuxit upp i Sverige, talar ofta bättre svenska än föräldrarnas språk, och då måste församlingen bestämma sig för vilket språk den ska ha i framtiden.
Samtidigt bidrar församlingarna med mycket. De är sociala nätverk där nyanlända får hjälp med bostad, arbete och myndighetskontakter. De för vidare traditioner och sånger som annars hade försvunnit. Och de förändrar bilden av vad det betyder att vara kristen i Sverige.
Relationen till de svenska kyrkorna
Mötet mellan svenska och internationella församlingar är inte alltid enkelt. Det finns skillnader i gudstjänstliv, i synen på ledarskap och ibland i teologiska frågor. Men det finns också många exempel på samarbete, där församlingar delar hus, firar gemensamma gudstjänster och lär av varandra. Sveriges kristna råd, där en stor del av de kristna kyrkorna i Sverige ingår, arbetar bland annat med de här frågorna.
Var man hittar mer kunskap
Den som vill besöka en internationell församling är nästan alltid välkommen. Många har tolkning eller sammanfattningar på svenska eller engelska, och efter gudstjänsten bjuds det ofta på mat. Det är ett enkelt sätt att lära sig något om en annan del av världskyrkan, och om grannarna i den egna staden. Fråga gärna i förväg om gudstjänsttid och språk, eftersom de kan ändras under året.
Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, ger stöd till trossamfund i Sverige och publicerar information om dem. Sveriges kristna råd har material om de kyrkofamiljer som finns i Sverige. Forskning om migrantkyrkor bedrivs vid flera svenska lärosäten inom religionsvetenskap och teologi.
Den som vill förstå den globala bakgrunden kan läsa om hur kyrkans tyngdpunkt flyttade söderut och guiden om den världsvida kyrkan i dag.
