När den första svenska helbibeln trycktes i Uppsala 1541 var det en kulturhändelse som påverkade det svenska skriftspråket i århundraden. Liknande händelser har inträffat på hundratals språk sedan dess, ofta i samband med missionen. För många språk var bibeln den första större text som skrevs ned. Översättningen har format både kyrkor och kulturer.
En tro som kan översättas
Den gambiske religionshistorikern Lamin Sanneh menade i sin bok Translating the Message från 1989 att kristendomen skiljer sig från flera andra religioner genom att den inte har ett heligt originalspråk som alla troende måste lära sig. Redan Nya testamentet skrevs på grekiska, inte på det arameiska språk som Jesus talade. Den kristna traditionen har alltså översättning i sitt ursprung.
Sanneh såg en paradox i missionshistorien: missionärer som kom med en europeisk kultur översatte bibeln till lokala språk, och därmed gav de människor ett redskap att tolka tron på egna villkor och ibland att göra motstånd mot just den kultur missionärerna förde med sig. Hans tolkning har diskuterats mycket, men den har påverkat hur många ser på missionens historia.
Hur översättning går till i dag
Moderna bibelöversättningar görs sällan av en ensam utländsk missionär. Arbetet sker i regel i team, där personer med språket som modersmål har huvudansvaret och får stöd av konsulter med kunskap i grundspråken hebreiska och grekiska. Några vanliga steg:
- Språkarbete. Om språket saknar skriftspråk behöver man först ta fram ett alfabet och en stavning, ofta i samarbete med språkforskare och lokala myndigheter.
- Utkast. Översättarna skriver ett första utkast utifrån grundtexten och befintliga översättningar.
- Testning. Texten läses för människor som inte har varit med i arbetet, för att se om de förstår den på det sätt som avses.
- Granskning. En konsult går igenom texten mot grundtexten och kontrollerar att innehållet stämmer.
- Utgivning. Texten ges ut, i dag ofta både tryckt, som ljudinspelning och digitalt.
Organisationerna bakom
Bibelsällskapen, som finns i ett stort antal länder och samarbetar internationellt, har länge arbetat med översättning och spridning. I Sverige finns Svenska Bibelsällskapet sedan 1815. Wycliffe och den närstående organisationen SIL International, som har sina rötter i USA på 1930-talet, arbetar med språk som tidigare saknat översättningar och med språkforskning. Flera av organisationerna redovisar på sina webbplatser hur många språk som har hela bibeln, delar av den eller ingenting alls.
Typsnittet du läser
Brödtexten på den här sajten är satt i Gentium, och rubrikerna i navigeringen i Andika. Båda typsnitten är utvecklade inom SIL för att kunna återge väldigt många av världens språk, med alla de accenter och specialtecken som behövs när ett språk skrivs ned för första gången. Gentium är tänkt att fungera för latinska, grekiska och kyrilliska alfabet, och Andika är gjort för att vara tydligt för den som håller på att lära sig läsa. Typsnitten är fria att använda, och de är ett litet exempel på hur översättningsarbetet har lämnat spår långt utanför kyrkorna.
Kritik och frågor
Bibelöversättning är inte okontroversiell. Kritiker har pekat på att översättningsarbete ibland har gått hand i hand med påtryckningar och kulturell dominans, och att valet av ord för begrepp som Gud, synd och ande kan få långtgående följder. Forskare inom språkvetenskap har både tagit hjälp av och kritiserat missionsorganisationernas språkarbete. Det är diskussioner som är värda att känna till.
Mer om bakgrunden finns i texten om hur kyrkans tyngdpunkt flyttade söderut och om William Carey, vars arbete i Indien till stor del handlade om översättning.
