Ordet helgelse låter gammaldags i dag, men det betecknar en fråga som har sysselsatt kristna i alla tider: hur ska ett kristet liv levas, och hur förändras en människa av tron? Under 1700- och 1800-talen växte en rörelse fram som gav frågan ett särskilt svar och som fick stor betydelse för väckelsen och missionen. Den brukar kallas helgelserörelsen.
John Wesley och fullkomligheten
Rörelsens rötter finns hos John Wesley, metodismens grundare i England på 1700-talet. Wesley undervisade om vad han kallade kristen fullkomlighet: tanken att en kristen genom Guds nåd kan bli fri från medveten synd och leva i fullkomlig kärlek till Gud och människor. Han menade inte att människan blir felfri, men att hjärtat kan bli helt riktat mot Gud.
Wesleys lära var omstridd redan på hans tid. Kritiker menade att den gav orealistiska förväntningar. Men den gav metodismen en stark betoning på personlig förändring och socialt ansvar.
Den amerikanska helgelserörelsen
Under 1800-talet fick tankarna nytt liv i USA. Predikanter och författare, bland dem Phoebe Palmer, undervisade om helgelse som en avgörande erfarenhet som en troende kunde söka och ta emot genom tro. Lägermöten med tusentals deltagare blev rörelsens kännetecken. Helgelserörelsen engagerade sig också i sociala frågor som nykterhet och kampen mot slaveriet, och den gav kvinnor ovanligt stort utrymme som predikanter.
Keswick och det högre livet
I England tog rörelsen en något annan form. År 1875 hölls det första konventet i Keswick i Lake District, en årlig sommarsamling som fortfarande finns. Keswickrörelsen talade om det högre kristna livet och betonade överlåtelse och ett liv i Andens kraft snarare än syndfri fullkomlighet. Den fick stort inflytande i den anglosaxiska världen och inspirerade många att bli missionärer.
Det fyrfaldiga evangeliet
En av dem som formades av helgelseströmningarna var den kanadensiske presbyterianske prästen A. B. Simpson, som verkade i New York. Han sammanfattade sin förkunnelse i det han kallade det fyrfaldiga evangeliet: Kristus som frälsare, helgare, helare och kommande konung. Simpson grundade på 1880-talet de sällskap som blev ett eget missionssamfund, och formeln har sedan dess använts av flera kyrkor runt om i världen. Mer om den finns i guiden om helgelse och det fyrfaldiga evangeliet.
Arvet
Helgelserörelsen blev en av källorna till pingströrelsen, som växte fram i början av 1900-talet. Den påverkade också missionsrörelsen starkt, eftersom betoningen på överlåtelse ofta ledde till att människor gav sina liv åt mission.
I Sverige finns tydliga spår. Helgelseförbundet bildades på 1880-talet och ingår i dag i Evangeliska Frikyrkan. Helgelsetankar fanns också i andra delar av den svenska väckelsen. Mer om den svenska bakgrunden finns i guiden om frikyrkor och väckelse i Sverige.
Kritik
Helgelserörelsen har kritiserats för att skapa press på troende att uppnå en viss andlig erfarenhet, och för att ibland ha dragit sig undan samhället. Andra har pekat på motsatsen: att den i sina bästa stunder förenade ett personligt fromhetsliv med starkt engagemang för fattiga och utsatta. Båda bilderna finns i historien.
Läs vidare
John Wesleys skrift om kristen fullkomlighet finns i flera utgåvor och är lätt att hitta digitalt. Keswickkonventet har en webbplats med information om sin historia. För den svenska bakgrunden finns böcker om Helgelseförbundets och de andra frikyrkornas historia på de flesta större bibliotek, och Evangeliska Frikyrkans arkiv kan svara på frågor om källmaterial.
